Några klargöranden för allmänheten

När jag var ut på Juldagen i Falun så pratade jag med en kille i baren. Han var egentligen Stockholmare men var sedan en tid tillbaka bosatt i Dalarna. Mannen arbetade på ett produktionsföretag och hade en arbetsledande ställning. Han hörde till företagets ledningen även om han inte var VD. Det var det han påstod i alla fall. Den killen hade verkligen inte fattat någonting om det svenska rättsväsendet. Nog för att det var relativt mörkt i lokalerna på Harrys, men efter detta samtal var jag verkligen mörkrädd. Killen var nästan 40 år och hade verkligen inte en susning om hur det svenska domstolsväsendet fungerar. Det värsta var att han trodde att han hade stenkoll, eller försökte låtsas att han hade det. Han försökte övertyga mig om vissa saker. Visst är det förståligt att alla människor kanske inte har jättestor koll på det svenska rättssystemet. De flesta advokatserier på TV utspelar sig dessutom I USA eller England. Men ifall man inte har vidare kunskaper kanske det är bättre att hålla tyst än att försöka berätta för någon hur det ligger till. Självklart berättade jag inte att jag läser juridik, det förstör ofta det roliga i juridiska konversationer med främlingar. Och dessutom är risken stor att man får stå och svara på frågor om familjerätt och brottmål hela resten av kvällen.

Samtalet om domstolar gled vi in på efter att ha börjat prata om alkoholhantering. Killen påstod att hovrätten är lägsta instans i Sverige, och ifall man vill överklaga en hovrättsdom så måste man få prövningstillstånd i länsrätten. Men han kallade det inte för prövningstillstånd. Han benämnde det som domartillstånd eller något i den stilen. Sedan försökte han lära mig att Högsta domstol endast är en reservdomstol som används när det finns fler än tre parter med i målet eller ifall utländska aktörer finns med i bilden. Och att EG-domstolen bara tar upp mål som handlar om jordbruk. Jag höll på att dö av skratt. Det är svårt att hålla sig i sådana situationer. Jag frågade killen ifall han verkligen var säker på att det var så, eftersom jag hade hört att det fungerade på andra sätt. Men mannen förklarade att han hade många jurister i sin bekantskapskrets, och att han därför kunde det mesta inom juridik.

När vi sedan fortsatte att prata om narkotikabrott så berättade mannen att det alltid sitter tio domare i varje "narkotikahärva", men jag tror att han menade narkotikamål. Detta eftersom att Sverige tydligen "är så löjliga" och anser att narkotikainnehav är allvarliga brott. Enligt killen var det även tio domare i en mordrättegång, men sen fanns det inga andra brottstyper som hade tio domare i rätten. Alla andra rättegångar hade istället sex-sju jurymedlemmar. Sen avslutade han samtalet med att förklara att det är helt lagligt att knarka ifall man är under 15 år, för då är man inte straffmyndig.

Det är inte första gången jag är med om något sådant här. Medelålders män som ska lära den blonda lilla flickan lite juridik. Jag tycker det är ganska roligt måste jag säga. Men ganska skrämmande också. Det är vuxna människor med hyfsade arbeten som tror att de har koll, när de i själva verket intr har en susning. Eller så hittar de på allt eftersom bara för att imponera, jag vet inte var kortslutningen ligger. Därför kommer nu här ett litet och mycket förenklat klargörande om domstolarnas olika instanser.

EN LITEN LISTA ÖVER DOMSTOLAR

• Tingsrätt – Lägsta instans i allmänna mål, dvs brottmål och tvistemål. Rätten består av en lagfaren domare och tre nämndemän som inte är jurister. Nämndemännen är politiskt tillsatta. Det finns 56 tingsrätter i Sverige.
• Hovrätt – Överrätt till tingsrätten. Det är hit man överklagar en tinsrättsdom. Rätten består av tre lagfarna domare, och det finns sex hovrätter i Sverige.
• Högsta domstolen – Tar inte upp alla mål som överklagas från hovrätten. Endast de mål som har så kallat prejudikatvärde tas upp. Det betyder att målets utgång skall ha betydelse för framtida rättstillämpning. En domare som tjänstgör i Högsta domstolen kallas för justitieråd. Det är fem justitieråd som dömer i varje mål och det finns sexton justitieråd totalt. I extra svåra mål dömer alla justitieråden. Det kallas för plenimål.
  
• Länsrätt – Lägsta instans i förvaltningsmål, dvs när myndigheter är inblandade som part i målet. Jämför med tingsrätten, där är det oftast privatpersoner eller företag dom döms. Det finns 23 stycken länsrätter i Sverige.
• Kammarrätt – Överrätt till länsrätten.
• Regeringsrätt – Förvaltningsdomstolarnas motsvarighet till Högsta domstol.
  
• Arbetsdomstolen - Tar upp arbetstvister.
• Marknadsdomstolen – Tar upp mål om konkurrens, marknadsföring och avtalsvillkor mellan konsumenter och näringsidkare.
• Miljödomstolen – Tar upp mål som handlar om miljöskador.
  
• Migrationsverket - Är ingen domstol utan en myndighet som handlägger ärenden som har med utlänningar att göra.
• Utlänningsnämnden - Överinstans till migrationsverket, men från och med mars 2006 är det länsrätten och kammarrätten som tar hand om överklaganden från migrationsverket.

• EG-domstolen – Ligger i Luxemburg och kan ta upp mål inom de områden där EU har kompetens.
• Europadomstolen – Ligger i Starsbourg och tar upp mål som berör Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Förutom dessa finns det flera andra domstolar och nämnder som dömer i olika typer av ärenden, t ex hyres- och arrendenämnden och patentbesvärsrätten. Varken EG-domstolen eller Europadomstolen är överinstanser till våra svenska domstolar och myndigheter. Därför går det inte att överklaga en svensk dom till dessa domstolar, och de kan inte upphäva en dom eller ett beslut som fattats av en nationell myndighet eller domstol. Det finns även andra slags internationella domstolar där ärenden kan tas upp, t ex International Court of Justice som är FN's domstol och ligger i Haag.