Ikväll har jag och Skärgårdsekonomen varit på galapremiären av "En shopaholics bekännelser". Om det är någon som undrar eller på något sätt tvivlar, så kan jag meddela att den filmen är en så kallad "tjejfilm". Men alla ni som vill uppleva djupa och känslofyllda filmer som stannar kvar i huvudet långt efter att texten rullat, filmer som väcker tankar och stimulerar hela känsloregistret till att grubbla över livets stora och existensiella gåtor, ni ska faktiskt absolut gå och se den här filmen tycker jag. Det måste ni bara göra! Nu kanske ni tror att jag skojar, men det gör jag inte. För grejen är så här, att efter att ha sett "En shopaholics bekännelser", som är som en lättsammare och mer enkelspårig korsning mellan "13 snart 30", "Djävulen bär prada" och "Legally Blonde", så kommer ni tycka att varenda film ni därefter ser är både djup och svår i jämförelse. Jag lovar. Fast man blir glad av filmen i alla fall, och kläderna i filmen är ganska snygga.
Efter att hela biosalongen bussats till Västermalmsgallerian, som jag inte ens hade en aning om att den existerade, så fick vi läckra lila drinkar med lime. Det bjöds även på tunnbrödswraps och glass.
Goodiebagen var minst sagt spängfylld med grejer. Allt ifrån schampo och tandkräm till smycken och taxikort fanns i påsen. Örhängena, diademet och pärlhalsbandet är sådant jag faktiskt kommer att använda, till skillnad från bindorna.
Innan bion fick vi rosa bubbel, godis och en hel chipspåse var. Eftersom jag inte orkade släpa med mig min chipspåse till gallerian så öppnade jag påsen, åt fem chips och slängde den sedan. Usch vilket slöseri, jag skäms över mig själv! Ett u-landsbarn eller fem hade säkert överlevt om de fick i sig allt fett och all fin näring som en påse svenska lantchips innehåller, och så går jag och slänger en hel påse! Det är tragiskt.
Efter att hela biosalongen bussats till Västermalmsgallerian, som jag inte ens hade en aning om att den existerade, så fick vi läckra lila drinkar med lime. Det bjöds även på tunnbrödswraps och glass.
Goodiebagen var minst sagt spängfylld med grejer. Allt ifrån schampo och tandkräm till smycken och taxikort fanns i påsen. Örhängena, diademet och pärlhalsbandet är sådant jag faktiskt kommer att använda, till skillnad från bindorna.
Innan bion fick vi rosa bubbel, godis och en hel chipspåse var. Eftersom jag inte orkade släpa med mig min chipspåse till gallerian så öppnade jag påsen, åt fem chips och slängde den sedan. Usch vilket slöseri, jag skäms över mig själv! Ett u-landsbarn eller fem hade säkert överlevt om de fick i sig allt fett och all fin näring som en påse svenska lantchips innehåller, och så går jag och slänger en hel påse! Det är tragiskt.
4 kommentarer:
Alltså, det här med att du har bytt namn på bloggen... Blir det inte att bita sig själv i svansen lite? För det fösta så är den här siten ju fortfarande den första som kommer upp när man söker på "karolina lassbo", och för det andra ger det ju intrycket att du inte står för vad du skriver? Tycker ärligt talat att ditt namnbyte sänder ut mer felaktiga och negativa signaler till eventuella arbetsgivare... Nåt att tänka på!
Det finns ju många sätt att se det på. Jag tolkar det mest som ett statement om att du faktiskt tar nuvarande och framtida jobb på allvar.
Jag själv känner för att strunta i sånt. Det fåtal inlägg som jag har på min blogg är ganska politiskt obekväma, inte minst i tv-branschens ögon. Jag är hellre arbetslös med yttrandefrihet än en avlönad åsiktsslav.
Men med tanke på att typ 90% av alla svenska 80-talister går att kartlägga med hjälp av Google, åtminstone de som inte har jättevanliga namn, så känns det nästan mer misstänkt om någon har gjort sig osökbar.
Tycker det är en tragisk film, som framställer kvinnor som galna våp när det kommer till shopping. Löjligt! Förstår att alla filmer efter den lär te sig djupare.
Skicka en kommentar