Efter lunch poserade bruden glatt på röda mattan framför limousinen, det var snart dags för avfärd.
Vi stoppade in oss själva och dunken i bilen. Den där dunken var med hela dagen. Bruden, som är klok nog att vägra dricka HB eftersom hon inte vill bli blind, trodde det var hembränd sprit. Vi andra vi andra visste att det bara var vatten.
Färden gick från Älvdalen mot Mora. I limousinen hade vi allsång med stereon på högsta volym.
Eftermiddagens första anhalt var Moras gocartbana. Jag svängde och åkte så mycket att jag dagen efter knappt kunde röra armarna av träningsvärk.
Brudens tärnor hade valt ut hennes outfits för dagen. Här är den klänning hon fick köra gocart i.
Därefter var det dags för champagneprovning. Vi provade två mousserade viner och en champagne som alla hade tillverkats på olika sätt, d.v.s. med de tre vanligaste metoderna.
Brudens nästa outfit i form av lång paljettklänning var grym. Alla kläder var inhandlade på second hand.
In i bilen igen och mot nästa resmål.
Här ser ni en av tärnorna som tillsammans med fyra andra tjejer satte ihop en fantastiskt rolig möhippa.
Vi åkte så mycket limousine att jag blev ganska van vid att en limo hela tiden stod och väntade på oss. På måndag morgon tyckte jag nästan att det var lite märkligt att ingen limousine stod utanför dörren för att hämta upp mig.
På restaurang Strand i Mora åt vi trerätters middag. Jag åt champinjonsoppa till förrätt.
Jag brukar äta lunch på Strand ganska ofta men att vara där med ett möhippegäng hör inte till vardagen direkt.
Till varmrätt åt jag lax, vilket jag i princip alltid brukar äta när jag äter ute. Lax eller röding brukar det bli.
Vår chaufför Willy åt också med oss på Strand. Det var alltså 15 galaklädda tjejer och en man runt bordet.
Egentligen var jag proppmätt och orkade knappt äta halva varmrätten. Men glass med maränger och chokladsås gick ner ändå.
Efter middagen gick färden tillbaka mot Älvdalen. Det var allsång nästan ända fram till Älvdalen, men sen blev alla lite trötta. Även bruden var trött men vi lyckades ändå få in henne på Dalagatan. Men dunken fick stanna utanför. Vi fick inte ta in den även då vi övertygade vakterna om att det bara var vatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar